Livet som paralegal

Idag när jag gick bort till postboxen för att hämta dagens post, blev jag glatt överraskad. Vi hade nämligen fått senaste numret av "Advokaten" och högst upp på omslaget noterade jag att en av mina lärare på utbildningen (advokaten Anna Öster) uttalar sig om paralegal-yrket.

 

Igår blev jag kontaktad av en advokat i Falkenberg. Hon förklarade att hon sitter i ledningsgruppen för att starta upp en paralegal-utbildning i Varberg (där jag själv jobbar). Eftersom hon vet om att jag är utbildad paralegal, undrade hon om jag har möjlighet att fylla i en avsiktsförklaring på Campus Varbergs hemsida och på så sätt hjälpa till att få utbildningen godkänd. Naturligtvis ville jag ställa upp!

 

För den som vill hjälpa till att försöka få utbildningen godkänd, kan man fylla i den här avsiktsförklaringen. Eftersom Campus Varberg måste göra sin ansökan senast 18 juni, behöver avsiktsförklaringen fyllas i den här veckan.

 

Jag håller tummarna för att det går vägen. Ju fler utbildningsställen som finns för paralegals, desto bättre. När jag utbildade mig fanns utbildningen bara i Stockholm och Göteborg. Och till dig som hjälper till att fylla i avsiktsförklaringen; Tack!

 

 

I förra veckan fick vi ett utskick till kontoret från Påhlmans Handelsinstitut - det lärosäte där jag utbildade mig till paralegal. Utskicket gällde att de - i samarbete med Cross Advokater och Fröken Juridik - anordnar utbildningen Certifierad Paralegal online (läs mer genom att klicka på länken). Längden är två terminer.

 

Nu var just den här utbildningen inte aktuell för vår byrå, eftersom jag redan har paralegal-examen. Fast jag tycker att det är ett väldigt bra initiativ av Påhlmans att ha den här utbildningen - för nu behöver man inte ta ledigt helt för att läsa till paralegal. Samtidigt ger man företag möjlighet att vidareutbilda sin existerande personal, för det fall de skulle behöva utbildningen.

 

Och eftersom jag har personlig erfarenhet av advokat Anna Öster (som pratar om utbildningen i videon nedan) - eftersom hon är lärare på paralegalutbildningen - vet jag att hon är en mycket kompetent, kunnig och oerhört trevlig person!

 

 

Främst innebär det att jag svarar i telefon när det ringer. Ibland händer det att det ringer på flera linjer samtidigt, vilket innebär att jag då får svara, be de andra vänta, parkera dessa samtal och sedan ta itu med de olika samtalen i turordning. Jag ringer även till myndigheter och privatpersoner i olika ärenden samt att jag får koppla över vissa samtal till advokaten.

 

I detta arbetsmoment ingår att "ta in" förordnanden från domstolar. Det innebär i korthet att domstolen ringer till advokatbyrån och frågar om advokaten har möjlighet att åta sig ett visst uppdrag. Då ska jag först och främst kontrollera så kallat jäv, men även ta reda på vad saken gäller, om personen sitter anhållen, om det finns flera misstänkta i målet etc. Att kontrollera jäv går ut på att jag stämmer av med våra register så att den blivande klienten inte förekommer som motpart för oss i något pågående ärende samt att eventuella motparter inte är eller har varit klienter på byrån tidigare. Om det skulle uppstå en fråga om jäv (vilket det gör med jämna mellanrum, i och med att jag arbetar i en liten stad), måste jag stämma av med advokaten innan jag svarar domstolen.

 

Även privatpersoner kan ringa till advokatbyrån för att få hjälp med sina olika ärenden. Då kontrollerar man först och främst eventuellt jäv och om det inte existerar något jäv, bokar man in en så kallad rådgivningstimme. Denna rådgivningstimme är inte - som många tror - en gratis rådgivning. Denna timme får man själv bekosta. För rådgivningar tillämpar vi den så kallade rättshjälpstaxan (2017 är det 1.678 kr/timme ink. moms). Hur andra byråer gör vet jag inte och det kan finnas de som erbjuder gratis rådgivning, fast oftast förekommer inte det.

 

I de olika ärendena är det oftast jag som upprättar förslag på olika skrivelser (yttranden, bevisuppgifter, överklaganden m.m.), som advokaten sedan får titta på och eventuellt redigera innan godkännande. Till min hjälp har jag en samling med gamla, liknande skrivelser som gjorts i tidigare ärenden som jag kikar på emellanåt om jag känner mig osäker på formuleringar m.m.

 

I de mål där advokaten är förordnad som målsägandebiträde, ska man upprätta skadeståndsanspråk och då får man göra en liten utredning för att kunna ta reda på om både kränkningsersättning (praxis på detta finner man i Brottsoffermyndighetens referatsamling) och ersättning för sveda och värk (Trafikskadenämnden har tabeller för detta) ska yrkas och hur mycket man i så fall ska yrka. Med andra ord måste man stämma av gärningsbeskrivningen i åklagarens stämningsansökan och gå igenom förundersökningsprotokollet. Advokaten har själv ett möte med klienten, där eventuella kostnader som klienten haft tas reda på, tidsperiod för eventuell sveda och värk m.m. Om klienten haft några kostnader (läkarbesök m.m.), behövs kvitton som styrker dessa kostnader och åberopas då som bevisning till styrkande av kostnaderna. Även annan bevisning från förundersökningsprotokollet kan bli aktuellt, såsom fotografier, journalanteckningar, rättsintyg m.m.

 

När det fysiska förordnandet har inkommit från domstol eller när klienten har varit här på sitt första besök, ska ärendet läggas upp i det ärendehanteringssystem som advokatbyrån har. Där lägger man bland annat in namn, personnummer och adress på både klient och motpart. För min del innebär det även att jag får upprätta ett reskontra (dokument där alla utlägg, resor och fakturor ska noteras) samt lägga upp en fysisk akt. Den fysiska akten består av en aktkappa med etikett där ärendenummer och parter framgår och i denna akt ska finnas ett så kallat klientkort där allt som görs i ärendet noteras.

 

Fakturor med arbetsbeskrivningar och kostnadsräkningar upprättas kontinuerligt under ärendenas gång, fast i ärenden där advokaten förordnats av domstol upprättas kostnadsräkningar enbart i samband med förhandling.

 

I dessa gäller det att redogöra för vilket arbete som lagts ned i ärendet, om det funnits några kostnader m.m. Advokaten får sedan titta på förslaget och eventuellt justera.

 

Dels gäller det vanlig postgång, men även den elektroniska. Rutinen på den här advokatbyrån är att den vanliga posten hämtas i postfacket en gång om dagen, medan den elektroniska brevlådan bevakas kontinuerligt under hela dagen.

 

Hur de inkommande handlingarna ska hanteras, beror på vad det gäller. Om det är handlingar i pågående ärenden, ska dessa ankomststämplas, skrivas in på klientkortet och därefter hanteras utifrån vad för typ av handling det är. Oftast låter jag advokaten titta på handlingen först innan den skickas till klienten.

 

Fakturor kontrolleras så att de stämmer och läggs därefter fram till advokaten (som i mitt fall är den som driver byrån) för signering innan de betalas.

 

Jag har fullmakt att sköta advokatbyråns bankkonto och har därmed tillgång till byråns internetbank. Varje dag kontrolleras ifall det inkommit några betalningar och eventuella utgående betalningar registreras. Det gäller alltså att ha koll på när betalningar från klienter och domstolar, försäkringsbolag m.fl. ska vara oss tillhanda. Det är även jag som sköter lönerna, vilket inenbär att jag stämmer av skatt och eventuella avdrag som göra och därefter - en gång i månaden - registreras lönerna för utbetalning.

 

Det här går lite in i delen att sköta telefonväxeln, för dagligen har man kontakt med både myndigheter och klienter - både telefonledes och i skrift. Man tar in förordnanden, bokar in förhandlingar, tider för förhör och klientbesök (både nybesök och besök inför förestående förhandlingar m.m.) etc. Telefonvana är därför en stor fördel och även vana att uttrycka sig formellt i skrift.

 

Det här arbetsmomentet är ett av de viktigare i arbetet. Det gäller att hela tiden ha koll på när olika yttranden, bevisuppgifter, överklaganden m.m. ska vara ingivna till domstol och andra myndigheter, vilken dag och tid domar ska meddelas, när advokaten senast ska ha lämnat besked om eventuell erinran gällande förundersökningsprotokoll m.m.

 

Det gäller också ha koll på handläggningen i de olika ärendena. Om man exempelvis har skickat iväg ett brev till ett försäkringsbolag med begäran om att klienten ska få utnyttja sitt rättsskyddmoment i hemförsäkringen, måste man ha koll på att man får svar inom rimlig tid. Annars får man påminna. Detta gäller i samtliga ärenden där man har översänt skrivelser. Det är därmed viktigt att ha en rutin för hur denna bevakning ska gå till.

 

Klientakter ska sparas i tio år enligt gällande bestämmelser. Därför gäller det att efter hand gallra bort ärenden (det vill säga slänga alla handlingar förutom klientkort, originalavtal samt eventuellt vissa andra handlingar) efter hand som de passerar tio år. Man måste tänka på att dessa handlingar är sekretesshandlingar och måste därför destrueras på ett säkert sätt. För vår del innebär det att vi skickar handlingarna - som vi samlat i kartonger efter hand som de gallras bort - till förbränning. Förbränningen sker cirka en gång om året för vår del.

 

Utöver arbetet som nämnts ovan, sköter man även kopiering av handlingar, inköp av kontorsmaterial, inköp av övriga förbrukningsvaror till kontoret, ta hand om eventuella växter, byte av trasiga lampor, ser till så att det ser snyggt och städat ut på kontoret m.m.

 

 

Eftersom jag arbetar på en liten advokatbyrå - där endast jag och en advokat arbetar - hjälper jag även advokaten med vissa personliga ärenden.

Fråga:

 

 

Svar:

Fråga:

 

---

Svar:
Hej! Jag trivs väldigt bra på utbildningen. Om man gillar juridik är det definitivt en utbildning att satsa på och de juridiska kunskaperna utvecklas definitivt. Ännu mer utvecklande är praktikperioden då man dels får sätta sina kunskaper på prov, dels lära sig andra nya och användbara saker. Utbildningen kan vara stressig emellanåt, men det brukar de allra flesta utbildningar vara.

Fråga:

Hej! Har läst lite jurdik på gymnasiet och är nu intresserad utav att söka in till paralegal i Göteborg. Vet du om det finns någon sida där man kan se antagningsstatistik?

Svar:

Fråga:

Svar:

 

 

 

Förtydligande:

Fråga:

 

---

Svar:

 

På den tingsrätt där jag hade praktik fick jag samma arbetsuppgifter som notarier med den första behörigheten. Det innebar att jag mest protokollförde vid förhandlingar och sammanträden. För min del blev det främst vid huvudförhandlingar i brottmål, häktningsförhandlingar och vid något enstaka edgångssammanträde och muntlig förberedelse i tvistemål.

 

Innan varje förhandling finns det rutiner för det förarbete man gör. Det kan vara att se till så att det finns en upprops- och kallelselista, kontrollera att alla är delgivna på korrekt sätt, om det ska vara video- eller telefonkonferens under förhandlingen m.m. Rutinerna varierar från tingsrätt till tingsrätt.

 

Under själva förhandlingen ska man under huvudförhandlingar i brottmål spela in förhören med bild och ljud, samtidigt som man ska anteckna vad som händer och sägs. Jag minns inte om man spelar in förhör med bild och ljud under muntliga förberedelser i tvistemål, men ljudet ska i alla fall spelas in. Det gör inget om man inte får med allt som sägs under förhören eftersom dessa finns lagrade i ärendehanteringsprogrammet. Dessutom är man ansvarig för att kalla in personer till salen (exempelvis vittnen eller parterna om det har varit en paus under förhandlingen). Under häktningsförhandlingar och edgångssammanträden ska man inte spela in något, utan där ska man endast anteckna. Som protokollförare ansvarar man även för informationen på tavlorna i väntsalen.

 

Efter förhandlingen finns det, precis som inför, rutiner för det efterarbete som ska genomföras. Det kan vara att rapportera tiden i ärendehanteringsprogrammet (det vill säga hur lång förhandlingen var), aktbilagera (registrera och stämpla) inkomna handlingar, skriva protokollet/anteckningsdokumentet, göra domsblankett, sortera akten (handlingarna ska ligga i aktbilageordning) m.m.

 

Vid några tillfällen fick jag chansen att testa på att skriva förslag på dom åt rådmannen (= domaren). I domen ska skälen för domen utvecklas och förhören ska skrivas ut så mycket som möjligt. Just där är det bra att ha sina anteckningar till hands så att man slipper gå in i ärendehanteringsprogrammet och lyssna om på förhören. Även en kort personalia ska skrivas, vilket blir ett underlag för domen. Ett tips är att titta på tidigare domar för samma/liknande brott.

 

Under min tingsrättspraktik fick jag bereda ärenden om godmanskap, förvaltare, adoption och anordnande av bodelningsman. Vad man först gör är att gå igenom en checklista för varje ärende för att se så att alla kriterier är uppfyllda. Det kan handla om att ansökningsavgiften ska vara betald, att ett läkarintyg måste ha getts in m.m. Domstolsverket har handböcker där dessa checklistor finns som man punkt för punkt går igenom. Om ansökan på något sätt inte är komplett måste åtgärder vidtas för att få ansökan komplett. Ibland räcker det med ett telefonsamtal. Då ärendet är komplett ska ett beslut fattas om ärendet inte kräver att ett yttrande ska inhämtas. Exempelvis ska Överförmyndarnämnden (och eventuellt släktingar) yttra sig i godmanskapsärenden. Jag fick skriva förslag på dessa beslut, som en notarie sedan gick igenom.

 

I vissa godmanskapsärenden måste man förordna ett rättegångsbiträde för den person som är föremål för att få en god man. I förvaltarskapsärenden eller i ärenden där ena parten befinner sig utomlands, behöver man förordna en god man för den som är föremål för förvaltarskapet respektive den bortavarande parten.

Vad man först gör är att kontrollera så att förutsättningarna för ett förordnande är uppfyllda (bestämmelserna finns i föräldrabalken). Om de är det är nästa steg att ringa runt bland traktens advokater och höra om de är villiga att åta sig uppdraget. När man har fått tag på en advokat som är det, är det dags att skriva ett förordnande. När förordnandet är godkänt (av den som angivits som "rätten", vanligtvis en notarie) ska detta expedieras till de som berörs av förordnandet.

 

 

 

 

 

 

Precis som på andra myndigheter och arbetsplatser finns det handlingar som ska skickas iväg till de som berörs. Det kan vara underrättelser om att åtal väcks, eller stämningsansökningar och polisens förundersökningsprotokoll som ska skickas till tingsrätten (både stämningsansökan och förundersökningsprotokollet). Exakt vad som expedieras är svårt att säga eftersom det varierar, precis som rutinen för hur man ska expediera handlingarna varierar från kammare till kammare.

 

På den kammaren där jag hade praktik fick jag som paralegalpraktikant bereda polisledda ärenden. Vad man först gör är att kolla den misstänktes belastnings- och misstankeregister. Därefter fortsätter man med att läsa förundersökningsprotokollet. Beroende på hur belastnings- och misstankeregistret ser ut, tar man beslut om vilken åtgärd som ska vidtas (i alla fall ge förslag på åtgärd, för till syvende och sist är det den ansvariga åklagaren som tar det slutliga beslutet). Om det redan finns ett pågående ärende på en annan kammare, ska man kanske flytta över sitt ärende till den kammaren, alternativt få deras ärende. Om en annan kammare redan stämt, är det kanske lämpligt om man gör en tilläggsstämning eller beslutar om åtalsunderlåtelse. I uppgiften att bereda ärenden ingår även att skriva förslag på bland annat stämningsansökningar och strafförelägganden.

 

Att bevaka ett strafföreläggande innebär att man håller koll på vilken dag som är sista dagen för personen som fått strafföreläggandet att svara eller betala. Om varken betalning eller svar har inkommit, ska man skriva förslag på stämningsansökan som sedan ska skickas till tingsrätten. Dessa mål är av så enkel karaktär att de kan tas utan någon huvudförhandling, om den misstänkte inte motsätter sig.

 

Kort och gott går man igenom akten och sparar de handlingar som en part har skickat in (exempelvis ett svar som personen skrivit på sitt strafföreläggande). Handlingar från andra myndigheter ska inte sparas eftersom dessa handlingar ska sparas på den myndighet som upprättat handlingen.

 

Man diarieför de handlingar som har kommit in (registerar dem i ärendehanteringsprogrammet). Vilken åtgärd som sedan ska vidtas beror på vad för sorts handling det är. Hur rutinen för själva diarieföringen ser ut varierar från kammare till kammare.

 

Ärenden som polisen skickar in ska fördelas på de olika åklagarna på kammaren. Under min praktik lottade jag in polisledda ärenden, vilket innebar att det bara var vissa åklagare som jag fördelade dessa ärenden på. Först kontrollerar man att alla uppgifter som förts över från polisens system stämmer. Det kan vara den misstänktes personuppgifter, brottsrubricering etc. Därefter fördelar man ärendena enligt den rutin som finns på kammaren man är på. När jag var klar med fördelningen/inlottningen kunde jag bereda ärendena.

Hej, Ser att du läser på phi i sthlm. Jag har sökt nu till hösten och undrar lite om antagningen. Har du en aning om vad alla som kom in på ligger på för nivå?

I betyg, arbetslivserfarenhet osv? Tycker det är otroligt svårt att ett ens få ett hum eftersom det inte finns någon statistik att titta på. Skulle så gärna vilja komma in till hösten och vill veta vad jag har för möjligheter. 
 

---

 

 

 

Då och då händer det att jag får frågor angående utbildningen - antinger per e-post eller som en kommentar i något inlägg. Jag besvarar alltid frågorna som jag får i den mån jag kan. Eftersom en del ställer samma frågor och då svaren kanske kan vara av intresse även för dig, tänkte jag dela med mig av frågorna och svaren i inlägg här på bloggen.

 

Om du har någon information att bidra med till svaren, är du varmt välkommen att skriva en kommentar under det aktuella inlägget.

När jag hade praktik på tingsrätt och åklagarkammare publicerade jag inlägg med ungefär en arbetsuppgift i varje inlägg. I dessa inlägg skrev jag även ganska utförliga beskrivningar av hur jag utförde arbetsuppgifterna etc. Detta hade jag dock tänkt ändra. De gamla inläggen kommer därmed att tas bort och istället kommer jag publicera inlägg som ser ut som inlägget om mina arbetsuppgifter på hyresnämnden.

 

Min förhoppning med den här förändringen är att man på ett enklare sätt ska få en överblick över vilka uppgifter som man kan tänkas få på olika arbetsplatser.

 

Om du själv vill bidra med arbetsuppgifter som du fått utföra/utför och en kortare beskrivning av dessa, är du välkommen att skicka ett mail till: