Livet som paralegal

Fråga:

Svar:

 

 

 

Förtydligande:

Fråga:

 

---

Svar:

 

På den tingsrätt där jag hade praktik fick jag samma arbetsuppgifter som notarier med den första behörigheten. Det innebar att jag mest protokollförde vid förhandlingar och sammanträden. För min del blev det främst vid huvudförhandlingar i brottmål, häktningsförhandlingar och vid något enstaka edgångssammanträde och muntlig förberedelse i tvistemål.

 

Innan varje förhandling finns det rutiner för det förarbete man gör. Det kan vara att se till så att det finns en upprops- och kallelselista, kontrollera att alla är delgivna på korrekt sätt, om det ska vara video- eller telefonkonferens under förhandlingen m.m. Rutinerna varierar från tingsrätt till tingsrätt.

 

Under själva förhandlingen ska man under huvudförhandlingar i brottmål spela in förhören med bild och ljud, samtidigt som man ska anteckna vad som händer och sägs. Jag minns inte om man spelar in förhör med bild och ljud under muntliga förberedelser i tvistemål, men ljudet ska i alla fall spelas in. Det gör inget om man inte får med allt som sägs under förhören eftersom dessa finns lagrade i ärendehanteringsprogrammet. Dessutom är man ansvarig för att kalla in personer till salen (exempelvis vittnen eller parterna om det har varit en paus under förhandlingen). Under häktningsförhandlingar och edgångssammanträden ska man inte spela in något, utan där ska man endast anteckna. Som protokollförare ansvarar man även för informationen på tavlorna i väntsalen.

 

Efter förhandlingen finns det, precis som inför, rutiner för det efterarbete som ska genomföras. Det kan vara att rapportera tiden i ärendehanteringsprogrammet (det vill säga hur lång förhandlingen var), aktbilagera (registrera och stämpla) inkomna handlingar, skriva protokollet/anteckningsdokumentet, göra domsblankett, sortera akten (handlingarna ska ligga i aktbilageordning) m.m.

 

Vid några tillfällen fick jag chansen att testa på att skriva förslag på dom åt rådmannen (= domaren). I domen ska skälen för domen utvecklas och förhören ska skrivas ut så mycket som möjligt. Just där är det bra att ha sina anteckningar till hands så att man slipper gå in i ärendehanteringsprogrammet och lyssna om på förhören. Även en kort personalia ska skrivas, vilket blir ett underlag för domen. Ett tips är att titta på tidigare domar för samma/liknande brott.

 

Under min tingsrättspraktik fick jag bereda ärenden om godmanskap, förvaltare, adoption och anordnande av bodelningsman. Vad man först gör är att gå igenom en checklista för varje ärende för att se så att alla kriterier är uppfyllda. Det kan handla om att ansökningsavgiften ska vara betald, att ett läkarintyg måste ha getts in m.m. Domstolsverket har handböcker där dessa checklistor finns som man punkt för punkt går igenom. Om ansökan på något sätt inte är komplett måste åtgärder vidtas för att få ansökan komplett. Ibland räcker det med ett telefonsamtal. Då ärendet är komplett ska ett beslut fattas om ärendet inte kräver att ett yttrande ska inhämtas. Exempelvis ska Överförmyndarnämnden (och eventuellt släktingar) yttra sig i godmanskapsärenden. Jag fick skriva förslag på dessa beslut, som en notarie sedan gick igenom.

 

I vissa godmanskapsärenden måste man förordna ett rättegångsbiträde för den person som är föremål för att få en god man. I förvaltarskapsärenden eller i ärenden där ena parten befinner sig utomlands, behöver man förordna en god man för den som är föremål för förvaltarskapet respektive den bortavarande parten.

Vad man först gör är att kontrollera så att förutsättningarna för ett förordnande är uppfyllda (bestämmelserna finns i föräldrabalken). Om de är det är nästa steg att ringa runt bland traktens advokater och höra om de är villiga att åta sig uppdraget. När man har fått tag på en advokat som är det, är det dags att skriva ett förordnande. När förordnandet är godkänt (av den som angivits som "rätten", vanligtvis en notarie) ska detta expedieras till de som berörs av förordnandet.

 

 

 

 

 

 

Precis som på andra myndigheter och arbetsplatser finns det handlingar som ska skickas iväg till de som berörs. Det kan vara underrättelser om att åtal väcks, eller stämningsansökningar och polisens förundersökningsprotokoll som ska skickas till tingsrätten (både stämningsansökan och förundersökningsprotokollet). Exakt vad som expedieras är svårt att säga eftersom det varierar, precis som rutinen för hur man ska expediera handlingarna varierar från kammare till kammare.

 

På den kammaren där jag hade praktik fick jag som paralegalpraktikant bereda polisledda ärenden. Vad man först gör är att kolla den misstänktes belastnings- och misstankeregister. Därefter fortsätter man med att läsa förundersökningsprotokollet. Beroende på hur belastnings- och misstankeregistret ser ut, tar man beslut om vilken åtgärd som ska vidtas (i alla fall ge förslag på åtgärd, för till syvende och sist är det den ansvariga åklagaren som tar det slutliga beslutet). Om det redan finns ett pågående ärende på en annan kammare, ska man kanske flytta över sitt ärende till den kammaren, alternativt få deras ärende. Om en annan kammare redan stämt, är det kanske lämpligt om man gör en tilläggsstämning eller beslutar om åtalsunderlåtelse. I uppgiften att bereda ärenden ingår även att skriva förslag på bland annat stämningsansökningar och strafförelägganden.

 

Att bevaka ett strafföreläggande innebär att man håller koll på vilken dag som är sista dagen för personen som fått strafföreläggandet att svara eller betala. Om varken betalning eller svar har inkommit, ska man skriva förslag på stämningsansökan som sedan ska skickas till tingsrätten. Dessa mål är av så enkel karaktär att de kan tas utan någon huvudförhandling, om den misstänkte inte motsätter sig.

 

Kort och gott går man igenom akten och sparar de handlingar som en part har skickat in (exempelvis ett svar som personen skrivit på sitt strafföreläggande). Handlingar från andra myndigheter ska inte sparas eftersom dessa handlingar ska sparas på den myndighet som upprättat handlingen.

 

Man diarieför de handlingar som har kommit in (registerar dem i ärendehanteringsprogrammet). Vilken åtgärd som sedan ska vidtas beror på vad för sorts handling det är. Hur rutinen för själva diarieföringen ser ut varierar från kammare till kammare.

 

Ärenden som polisen skickar in ska fördelas på de olika åklagarna på kammaren. Under min praktik lottade jag in polisledda ärenden, vilket innebar att det bara var vissa åklagare som jag fördelade dessa ärenden på. Först kontrollerar man att alla uppgifter som förts över från polisens system stämmer. Det kan vara den misstänktes personuppgifter, brottsrubricering etc. Därefter fördelar man ärendena enligt den rutin som finns på kammaren man är på. När jag var klar med fördelningen/inlottningen kunde jag bereda ärendena.

Hej, Ser att du läser på phi i sthlm. Jag har sökt nu till hösten och undrar lite om antagningen. Har du en aning om vad alla som kom in på ligger på för nivå?

I betyg, arbetslivserfarenhet osv? Tycker det är otroligt svårt att ett ens få ett hum eftersom det inte finns någon statistik att titta på. Skulle så gärna vilja komma in till hösten och vill veta vad jag har för möjligheter. 
 

---