Liten advokatbyrå: Arbetsuppgifter (advokatsekreterare)

Sköta telefonväxeln
Främst innebär det att jag svarar i telefon när det ringer. Ibland händer det att det ringer på flera linjer samtidigt, vilket innebär att jag då får svara, be de andra vänta, parkera dessa samtal och sedan ta itu med de olika samtalen i turordning. Jag ringer även till myndigheter och privatpersoner i olika ärenden samt att jag får koppla över vissa samtal till advokaten.
 
I detta arbetsmoment ingår att "ta in" förordnanden från domstolar. Det innebär i korthet att domstolen ringer till advokatbyrån och frågar om advokaten har möjlighet att åta sig ett visst uppdrag. Då ska jag först och främst kontrollera så kallat jäv, men även ta reda på vad saken gäller, om personen sitter anhållen, om det finns flera misstänkta i målet etc. Att kontrollera jäv går ut på att jag stämmer av med våra register så att den blivande klienten inte förekommer som motpart för oss i något pågående ärende samt att eventuella motparter inte är eller har varit klienter på byrån tidigare. Om det skulle uppstå en fråga om jäv (vilket det gör med jämna mellanrum, i och med att jag arbetar i en liten stad), måste jag stämma av med advokaten innan jag svarar domstolen.
 
Även privatpersoner kan ringa till advokatbyrån för att få hjälp med sina olika ärenden. Då kontrollerar man först och främst eventuellt jäv och om det inte existerar något jäv, bokar man in en så kallad rådgivningstimme. Denna rådgivningstimme är inte - som många tror - en gratis rådgivning. Denna timme får man själv bekosta. För rådgivningar tillämpar vi den så kallade rättshjälpstaxan (2017 är det 1.678 kr/timme ink. moms). Hur andra byråer gör vet jag inte och det kan finnas de som erbjuder gratis rådgivning, fast oftast förekommer inte det.
 
Upprätta skrivelser till domstol, privatpersoner m.fl.
I de olika ärendena är det oftast jag som upprättar förslag på olika skrivelser (yttranden, bevisuppgifter, överklaganden m.m.), som advokaten sedan får titta på och eventuellt redigera innan godkännande. Till min hjälp har jag en samling med gamla, liknande skrivelser som gjorts i tidigare ärenden som jag kikar på emellanåt om jag känner mig osäker på formuleringar m.m.
 
I de mål där advokaten är förordnad som målsägandebiträde, ska man upprätta skadeståndsanspråk och då får man göra en liten utredning för att kunna ta reda på om både kränkningsersättning (praxis på detta finner man i Brottsoffermyndighetens referatsamling) och ersättning för sveda och värk (Trafikskadenämnden har tabeller för detta) ska yrkas och hur mycket man i så fall ska yrka. Med andra ord måste man stämma av gärningsbeskrivningen i åklagarens stämningsansökan och gå igenom förundersökningsprotokollet. Advokaten har själv ett möte med klienten, där eventuella kostnader som klienten haft tas reda på, tidsperiod för eventuell sveda och värk m.m. Om klienten haft några kostnader (läkarbesök m.m.), behövs kvitton som styrker dessa kostnader och åberopas då som bevisning till styrkande av kostnaderna. Även annan bevisning från förundersökningsprotokollet kan bli aktuellt, såsom fotografier, journalanteckningar, rättsintyg m.m.
 
Lägga upp ärenden
När det fysiska förordnandet har inkommit från domstol eller när klienten har varit här på sitt första besök, ska ärendet läggas upp i det ärendehanteringssystem som advokatbyrån har. Där lägger man bland annat in namn, personnummer och adress på både klient och motpart. För min del innebär det även att jag får upprätta ett reskontra (dokument där alla utlägg, resor och fakturor ska noteras) samt lägga upp en fysisk akt. Den fysiska akten består av en aktkappa med etikett där ärendenummer och parter framgår och i denna akt ska finnas ett så kallat klientkort där allt som görs i ärendet noteras.
 
Upprätta fakturor, arbetsbeskrivningar och kostnadsräkningar
Fakturor med arbetsbeskrivningar och kostnadsräkningar upprättas kontinuerligt under ärendenas gång, fast i ärenden där advokaten förordnats av domstol upprättas kostnadsräkningar enbart i samband med förhandling.
 
I dessa gäller det att redogöra för vilket arbete som lagts ned i ärendet, om det funnits några kostnader m.m. Advokaten får sedan titta på förslaget och eventuellt justera.
 
Sköta in- och utgående post
Dels gäller det vanlig postgång, men även den elektroniska. Rutinen på den här advokatbyrån är att den vanliga posten hämtas i postfacket en gång om dagen, medan den elektroniska brevlådan bevakas kontinuerligt under hela dagen.
 
Hur de inkommande handlingarna ska hanteras, beror på vad det gäller. Om det är handlingar i pågående ärenden, ska dessa ankomststämplas, skrivas in på klientkortet och därefter hanteras utifrån vad för typ av handling det är. Oftast låter jag advokaten titta på handlingen först innan den skickas till klienten.
 
Fakturor kontrolleras så att de stämmer och läggs därefter fram till advokaten (som i mitt fall är den som driver byrån) för signering innan de betalas.
 
Sköta in- och utgående betalningar
Jag har fullmakt att sköta advokatbyråns bankkonto och har därmed tillgång till byråns internetbank. Varje dag kontrolleras ifall det inkommit några betalningar och eventuella utgående betalningar registreras. Det gäller alltså att ha koll på när betalningar från klienter och domstolar, försäkringsbolag m.fl. ska vara oss tillhanda. Det är även jag som sköter lönerna, vilket inenbär att jag stämmer av skatt och eventuella avdrag som göra och därefter - en gång i månaden - registreras lönerna för utbetalning.
 
Kontakter med olika myndigheter och klienter
Det här går lite in i delen att sköta telefonväxeln, för dagligen har man kontakt med både myndigheter och klienter - både telefonledes och i skrift. Man tar in förordnanden, bokar in förhandlingar, tider för förhör och klientbesök (både nybesök och besök inför förestående förhandlingar m.m.) etc. Telefonvana är därför en stor fördel och även vana att uttrycka sig formellt i skrift.
 
Bevaka tidsfrister m.m.
Det här arbetsmomentet är ett av de viktigare i arbetet. Det gäller att hela tiden ha koll på när olika yttranden, bevisuppgifter, överklaganden m.m. ska vara ingivna till domstol och andra myndigheter, vilken dag och tid domar ska meddelas, när advokaten senast ska ha lämnat besked om eventuell erinran gällande förundersökningsprotokoll m.m.
 
Det gäller också ha koll på handläggningen i de olika ärendena. Om man exempelvis har skickat iväg ett brev till ett försäkringsbolag med begäran om att klienten ska få utnyttja sitt rättsskyddmoment i hemförsäkringen, måste man ha koll på att man får svar inom rimlig tid. Annars får man påminna. Detta gäller i samtliga ärenden där man har översänt skrivelser. Det är därmed viktigt att ha en rutin för hur denna bevakning ska gå till.
 
Gallra akter
Klientakter ska sparas i tio år enligt gällande bestämmelser. Därför gäller det att efter hand gallra bort ärenden (det vill säga slänga alla handlingar förutom klientkort, originalavtal samt eventuellt vissa andra handlingar) efter hand som de passerar tio år. Man måste tänka på att dessa handlingar är sekretesshandlingar och måste därför destrueras på ett säkert sätt. För vår del innebär det att vi skickar handlingarna - som vi samlat i kartonger efter hand som de gallras bort - till förbränning. Förbränningen sker cirka en gång om året för vår del.
 
Sedvanliga kontorsgöromål
Utöver arbetet som nämnts ovan, sköter man även kopiering av handlingar, inköp av kontorsmaterial, inköp av övriga förbrukningsvaror till kontoret, ta hand om eventuella växter, byte av trasiga lampor, ser till så att det ser snyggt och städat ut på kontoret m.m.
 
 
Eftersom jag arbetar på en liten advokatbyrå - där endast jag och en advokat arbetar - hjälper jag även advokaten med vissa personliga ärenden.

Fråga: Angående rättsfallskoncentrat

Fråga:
Hur mycket koncentrerar man domarna? Jag förstår att domar kan vara på olika många sidor såklart men skulle vara intressant att veta om du har skrivit nåt, hur långt var det från början och hur långt blev det i koncentrerad form?
 

 
Svar:
När vi skulle göra rättsfallskoncentrat på utbildningen fick vi bara skriva en A4-sida. I det här inlägget har jag skrivit vad ett rättsfallskoncentrat ska innehålla. Sedan får man själv avgöra hur mycket man ska skriva under varje rubrik - bara allt ryms inom en A4-sida. Med andra ord ska man bara skriva några meningar under varje rubrik.

Fråga: Trivs på utbildningen?

Fråga:
Hej! jag är en tjej som är väldigt intresserad av att läsa till paralegal. Hur trivs du på utbildningen/jobbet? Är det utvecklande och stressigt?
 


Svar:
Hej! Jag trivs väldigt bra på utbildningen. Om man gillar juridik är det definitivt en utbildning att satsa på och de juridiska kunskaperna utvecklas definitivt. Ännu mer utvecklande är praktikperioden då man dels får sätta sina kunskaper på prov, dels lära sig andra nya och användbara saker. Utbildningen kan vara stressig emellanåt, men det brukar de allra flesta utbildningar vara.

Fråga: Antagningsstatistik

Fråga:
Hej! Har läst lite jurdik på gymnasiet och är nu intresserad utav att söka in till paralegal i Göteborg. Vet du om det finns någon sida där man kan se antagningsstatistik?


Svar:
Hej! Nej, dessvärre känner jag inte till någon sådan sida. Inte vad gäller paralegal-utbildningen. Fast det du kan göra är att ta kontakt med Yrkeshögskolan i Göteborg och höra om de har någon sådan information tillgänglig, vilket de lämpligen bör ha. :-)

Fråga: Ekonomi-kursen

Fråga:
Hej jag har en fråga om ekonomi delen! Jag har godkänt i matematik A men det var dock på håret, har haft mycket svårt för matte från första början! Det jag undrar är ifall ekonomi delen innehåller mycket uträkningar och prov i detta? skulle jag klara av det med mina svårigheter? vad tror du? skulle uppskatta ett inlägg om just ekonomi delen!


Svar:
Hej! Vi (paralegal-studenterna på Påhlmans i Stockholm) hade bara två tentor och det var en hel del uträkningar. Om du har svårt för matte tror jag att ekonomidelen kommer att bli klurig för din del. Fast om det är samma upplägg nu som när jag läste kan jag inte svara på, eftersom utbildningen hela tiden förbättras. Enklast är om du tar kontakt med de utbildningsansvariga där du planerar att skicka in en ansökan (utbildningen finns för närvarande i Göteborg, Stockholm och Malmö) och hör med dem vad ekonomin innehåller för moment.
 
Jag uppskattar att du kommer med förslag på inlägg som jag kan skriva. Jag kan försöka få ihop ett inlägg om ekonomin, men när jag läste det gav det mig inget eftersom den läraren vi hade var inte någon bra lärare och mycket av det vi gjorde på lektionerna hade ingen relevans.
 

 
Förtydligande:
Det var inga uträkningar som var orelevanta. Det som var orelevant på lektionerna var andra moment. I sin helhet är utbildningen riktigt intressant och jag är nöjd över att jag valde att gå den utbildningen.

Fråga: Antal lektioner

Fråga:
Hej
Jag undrar ungefär hur många lektioner i veckan man har under utbildningen? Och om det finns mycket tid till självstudier och extrajobb?
 


Svar:
Hej, det varierar faktiskt från vecka till vecka och hur upplägget ser ut under de olika delkurserna. Men man får i alla fall räkna med tre till fyra lektionspass i veckan. Jag tyckte att det fanns gott om tid för självstudier med tanke på att man hade en till två dagar i veckan då man var lektionsfri och vissa lektionspass var bara en halv dag.
 
Extrajobb kan vara lite klurigt att få till eftersom schemat plötsligt kan ändras under utbildningens gång. Så var det i alla fall i Stockholm när jag pluggade. Men så länge man är beredd på det (och vågar chansa) tyckte jag att det fanns tid för att kunna jobba extra om man ville.

Tingsrätt: Arbetsuppgifter (paralegalpraktikant)

Protokollföra
På den tingsrätt där jag hade praktik fick jag samma arbetsuppgifter som notarier med den första behörigheten. Det innebar att jag mest protokollförde vid förhandlingar och sammanträden. För min del blev det främst vid huvudförhandlingar i brottmål, häktningsförhandlingar och vid något enstaka edgångssammanträde och muntlig förberedelse i tvistemål.
 
Innan varje förhandling finns det rutiner för det förarbete man gör. Det kan vara att se till så att det finns en upprops- och kallelselista, kontrollera att alla är delgivna på korrekt sätt, om det ska vara video- eller telefonkonferens under förhandlingen m.m. Rutinerna varierar från tingsrätt till tingsrätt.
 
Under själva förhandlingen ska man under huvudförhandlingar i brottmål spela in förhören med bild och ljud, samtidigt som man ska anteckna vad som händer och sägs. Jag minns inte om man spelar in förhör med bild och ljud under muntliga förberedelser i tvistemål, men ljudet ska i alla fall spelas in. Det gör inget om man inte får med allt som sägs under förhören eftersom dessa finns lagrade i ärendehanteringsprogrammet. Dessutom är man ansvarig för att kalla in personer till salen (exempelvis vittnen eller parterna om det har varit en paus under förhandlingen). Under häktningsförhandlingar och edgångssammanträden ska man inte spela in något, utan där ska man endast anteckna. Som protokollförare ansvarar man även för informationen på tavlorna i väntsalen.
 
Efter förhandlingen finns det, precis som inför, rutiner för det efterarbete som ska genomföras. Det kan vara att rapportera tiden i ärendehanteringsprogrammet (det vill säga hur lång förhandlingen var), aktbilagera (registrera och stämpla) inkomna handlingar, skriva protokollet/anteckningsdokumentet, göra domsblankett, sortera akten (handlingarna ska ligga i aktbilageordning) m.m.
 
Skriva dom
Vid några tillfällen fick jag chansen att testa på att skriva förslag på dom åt rådmannen (= domaren). I domen ska skälen för domen utvecklas och förhören ska skrivas ut så mycket som möjligt. Just där är det bra att ha sina anteckningar till hands så att man slipper gå in i ärendehanteringsprogrammet och lyssna om på förhören. Även en kort personalia ska skrivas, vilket blir ett underlag för domen. Ett tips är att titta på tidigare domar för samma/liknande brott.
 
Kontrollera inkommet ärende
Under min tingsrättspraktik fick jag bereda ärenden om godmanskap, förvaltare, adoption och anordnande av bodelningsman. Vad man först gör är att gå igenom en checklista för varje ärende för att se så att alla kriterier är uppfyllda. Det kan handla om att ansökningsavgiften ska vara betald, att ett läkarintyg måste ha getts in m.m. Domstolsverket har handböcker där dessa checklistor finns som man punkt för punkt går igenom. Om ansökan på något sätt inte är komplett måste åtgärder vidtas för att få ansökan komplett. Ibland räcker det med ett telefonsamtal. Då ärendet är komplett ska ett beslut fattas om ärendet inte kräver att ett yttrande ska inhämtas. Exempelvis ska Överförmyndarnämnden (och eventuellt släktingar) yttra sig i godmanskapsärenden. Jag fick skriva förslag på dessa beslut, som en notarie sedan gick igenom.
 
Förordnande
I vissa godmanskapsärenden måste man förordna ett rättegångsbiträde för den person som är föremål för att få en god man. I förvaltarskapsärenden eller i ärenden där ena parten befinner sig utomlands, behöver man förordna en god man för den som är föremål för förvaltarskapet respektive den bortavarande parten.

Vad man först gör är att kontrollera så att förutsättningarna för ett förordnande är uppfyllda (bestämmelserna finns i föräldrabalken). Om de är det är nästa steg att ringa runt bland traktens advokater och höra om de är villiga att åta sig uppdraget. När man har fått tag på en advokat som är det, är det dags att skriva ett förordnande. När förordnandet är godkänt (av den som angivits som "rätten", vanligtvis en notarie) ska detta expedieras till de som berörs av förordnandet.

Fråga: Det särskilda provet

Fråga:
Hur gick det särskilda provet till? Och var det svårt?
 


Svar:
Det särskilda provet är tänkt att testa de kunskaper som man måste ha för att kunna söka till utbildningen (Svenska kurs B, Matematik kurs A, Engelska kurs B, Samhällskunskap kurs A samt Datorkunskap eller motsvarande kunskaper). När jag gjorde provet (i Stockholm) testades vi enbart på en av dessa kunskaper, men om det är så vid varje testtillfälle kan jag dessvärre inte svara på.
 
Huruvida det var svårt eller inte är en subjektiv fråga. Jag tyckte dock inte att det var särskilt svårt. Mitt råd är att du tar kontakt med respektvie lärosäte och hör dig för.
 
 
 
 

Åklagarkammare: Arbetsuppgifter (paralegalpraktikant)

Expediera handlingar
Precis som på andra myndigheter och arbetsplatser finns det handlingar som ska skickas iväg till de som berörs. Det kan vara underrättelser om att åtal väcks, eller stämningsansökningar och polisens förundersökningsprotokoll som ska skickas till tingsrätten (både stämningsansökan och förundersökningsprotokollet). Exakt vad som expedieras är svårt att säga eftersom det varierar, precis som rutinen för hur man ska expediera handlingarna varierar från kammare till kammare.
 
Bereda ärenden
På den kammaren där jag hade praktik fick jag som paralegalpraktikant bereda polisledda ärenden. Vad man först gör är att kolla den misstänktes belastnings- och misstankeregister. Därefter fortsätter man med att läsa förundersökningsprotokollet. Beroende på hur belastnings- och misstankeregistret ser ut, tar man beslut om vilken åtgärd som ska vidtas (i alla fall ge förslag på åtgärd, för till syvende och sist är det den ansvariga åklagaren som tar det slutliga beslutet). Om det redan finns ett pågående ärende på en annan kammare, ska man kanske flytta över sitt ärende till den kammaren, alternativt få deras ärende. Om en annan kammare redan stämt, är det kanske lämpligt om man gör en tilläggsstämning eller beslutar om åtalsunderlåtelse. I uppgiften att bereda ärenden ingår även att skriva förslag på bland annat stämningsansökningar och strafförelägganden.
 
Bevaka strafförelägganden
Att bevaka ett strafföreläggande innebär att man håller koll på vilken dag som är sista dagen för personen som fått strafföreläggandet att svara eller betala. Om varken betalning eller svar har inkommit, ska man skriva förslag på stämningsansökan som sedan ska skickas till tingsrätten. Dessa mål är av så enkel karaktär att de kan tas utan någon huvudförhandling, om den misstänkte inte motsätter sig.
 
Aktvårda avslutade ärenden
Kort och gott går man igenom akten och sparar de handlingar som en part har skickat in (exempelvis ett svar som personen skrivit på sitt strafföreläggande). Handlingar från andra myndigheter ska inte sparas eftersom dessa handlingar ska sparas på den myndighet som upprättat handlingen.
 
Registrera inkomna handlingar
Man diarieför de handlingar som har kommit in (registerar dem i ärendehanteringsprogrammet). Vilken åtgärd som sedan ska vidtas beror på vad för sorts handling det är. Hur rutinen för själva diarieföringen ser ut varierar från kammare till kammare.
 
Lotta in ärenden
Ärenden som polisen skickar in ska fördelas på de olika åklagarna på kammaren. Under min praktik lottade jag in polisledda ärenden, vilket innebar att det bara var vissa åklagare som jag fördelade dessa ärenden på. Först kontrollerar man att alla uppgifter som förts över från polisens system stämmer. Det kan vara den misstänktes personuppgifter, brottsrubricering etc. Därefter fördelar man ärendena enligt den rutin som finns på kammaren man är på. När jag var klar med fördelningen/inlottningen kunde jag bereda ärendena.

Fråga: Antagningen

Fråga:
Hej, Ser att du läser på phi i sthlm. Jag har sökt nu till hösten och undrar lite om antagningen. Har du en aning om vad alla som kom in på ligger på för nivå?

I betyg, arbetslivserfarenhet osv? Tycker det är otroligt svårt att ett ens få ett hum eftersom det inte finns någon statistik att titta på. Skulle så gärna vilja komma in till hösten och vill veta vad jag har för möjligheter. 
 
 
Svar:
Först och främst - roligt att du har sökt till utbildningen! Den är väldigt intressant och man har stora möjligheter till jobb efteråt.

Vilken nivå de antagna ligger på är olika från årgång till årgång. I min årgång däremot (Paralegal 5) har i stort sett alla (utom några få, däribland jag själv) en del arbetslivserfarenhet. Men hur det annars ser ut rent statistiskt är jag inte säker på. Därför föreslår jag att du tar kontakt med Monika Kageryd (som är utbildningskoordinator) Påhlmans Handelsinstitut, eftersom jag tror att det är hon som vet bäst. Hennes kontaktuppgifter är:
 
Monika Kageryd
utbildningskoordinator
_____________________________

PÅHLMANS HANDELSINSTITUT
Hagagatan 25 B
Box 191 93
104 32 Stockholm

tfn 08-457 57 47
fax 08-457 57 46

monika.kageryd@phi.se
www.phi.se
 
Hoppas att du får den information som du är ute efter.

Frågor och svar

Då och då händer det att jag får frågor angående utbildningen - antinger per e-post eller som en kommentar i något inlägg. Jag besvarar alltid frågorna som jag får i den mån jag kan. Eftersom en del ställer samma frågor och då svaren kanske kan vara av intresse även för dig, tänkte jag dela med mig av frågorna och svaren i inlägg här på bloggen.
 
Om du har någon information att bidra med till svaren, är du varmt välkommen att skriva en kommentar under det aktuella inlägget.

Små förändringar vad gäller arbetsbeskrivningar

När jag hade praktik på tingsrätt och åklagarkammare publicerade jag inlägg med ungefär en arbetsuppgift i varje inlägg. I dessa inlägg skrev jag även ganska utförliga beskrivningar av hur jag utförde arbetsuppgifterna etc. Detta hade jag dock tänkt ändra. De gamla inläggen kommer därmed att tas bort och istället kommer jag publicera inlägg som ser ut som inlägget om mina arbetsuppgifter på hyresnämnden.
 
Min förhoppning med den här förändringen är att man på ett enklare sätt ska få en överblick över vilka uppgifter som man kan tänkas få på olika arbetsplatser.
 
Om du själv vill bidra med arbetsuppgifter som du fått utföra/utför och en kortare beskrivning av dessa, är du välkommen att skicka ett mail till:
 
livetsomparalegal@hotmail.se

Hyresnämnd: Arbetsuppgifter (nämndsekreterare)

Kansliarbete
Kort innebär detta att man bland annat:
  • hanterar post (man registrerar nyinkomna handlingar, kommunicerar handlingar med parter etc.)
  • registrerar och skickar beslut till parter (och ombud)
  • tittar igenom nyinkomna ärenden (det innebär att man kontrollerar så att ärendet är rätt registrerat, att ansökningarna har kommit in inom den tidsfrist som finns för varje ärende, att ansökningarna är kompletta och om det skulle fattas något måste man anmoda sökanden att komplettera med de handlingar eller uppgifter som fattas)
  • utfärdar lagakraftsbevis (efter begäran från någon av parterna)
  • bokar in sammanträde i ärenden och kallar parter (och ombud) till sammanträdet
  • handlägger ärenden i övrigt
  • ha telefonkontakt med parter och ombud (först och främst innebär det att man svarar i telefon under nämndens telefontid, men även att man av olika anledningar ringer till parter och ombud
 
Protokollföring
I likhet med att domstolar har förhandlingar, har hyresnämnden sammanträden (och ibland även besiktningar där man tar bilder i lägenheten). Under dessa sammanträden ska man anteckna vad som sägs samt vad som händer och sedan sammanställa detta i ett protokoll. En annan del av protokollföringen är att man "ropar på" ärendet (det vill säga att man i högtalarna talar om att sammanträdet börjar och kallar in parter och ombud till salen). Som protokollförare sköter man även inspelning av förhör och informationen på informationstavlorna.
 
"Upplysningen"
Under ett visst antal timmar och dagar i veckan har allmänheten (det vill säga de som inte är part i något ärende) möjlighet att ringa och ställa frågor. Viktigt att tänka på är att bara ge allmänna upplysningar (hur går ansökningsförfarandet vid nämnden till, vad säger lagstiftning etc.). Råd får inte ges och/eller bedömningar får inte göras.
 
"Mailfrågor"
De så kallade mailfrågorna fungerar på ungefär samma sätt som upplysningen, bortsett från att mailfrågorna inte är begränsade till vissa dagar eller vissa timmar. Med det menar jag att allmänheten har möjlighet att när som helst på dygnet och vilken dag som helst i veckan skicka in sin fråga per mail. Men precis som i upplysningen får man inte ge råd eller göra bedömningar, utan "bara" ge allmänna upplysningar om vad det är som gäller.
 
Skriva beslut och skälen till beslutet
Man kan jämföra nämndens beslut med en domstolsdom. Beslutet ska motiveras med skäl, som ska förklara nämndens tankegång och vara förankrade i lagrum.

"Paralegals – experthjälp där juristen inte räcker till"

Den 22 januari 2013 publicerades en artikel på InfoTorg om paralegals. Artikeln finner du här.
 
Artikeln tar upp vad vi paralegals kan bidra med i arbetslivet. För oss som studerat/studerar i Stockholm är det lite extra roligt att läsa artikeln eftersom artikelförfattaren har intervjuat Mårten Schultz (som undervisar i juridisk svenska på Påhlmans Handelsinstitut i Stockholm). Läs gärna artikeln!
 
Följande bild (som är hämtad från artikeln) sammanfattar på ett bra sätt vad vi paralegals kan arbeta med:
 
 

Jag hittade artikeln genom den här paralegalbloggen.

Övningsmiljö i domstolarnas ärendehanteringsprogram

Att börja arbeta med ett nytt system eller program kan kännas krångligt till en början. Därför kan det kännas tryggt om man då får möjlighet att kunna öva utan att behöva vara orolig för konsekvenser. Denna möjlighet erbjuder både Domstolsverket och Åklagarmyndigheten genom en så kallad övningsmiljö för Vera (domstolarnas ärendehanteringsprogram) och Cåbra (åklagarnas ärendehanteringsprogram).
 
Veras övningsmiljö finner man antingen genom länken:
 
http://doris.dom.se/templates/DV_InfoPage.aspx?id=51823
 
eller genom att gå till ”Målhantering” som finns i den grå menyraden på Doris och därefter välja ”Vera”, ”Utbildning” och ”Utbildningsmiljö” som finns i menyn till vänster.
 
I övningsmiljön är man inloggad med ett fiktivt användarkonto och tillhör en fiktiv domstol eller liknande. Inget som man gör i den här miljön sätter några spår i det verkliga ärendehanteringsprogrammet. Det är med andra ord fritt fram att upptäcka funktioner i Vera då det är fullkomligt riskfritt att göra fel.
 
Jag själv uppskattade denna möjlighet när jag själv skulle lära mig hur Cåbra fungerade. För den intresserade har jag beskrivningar och inloggningsuppgifter till Veras övningsmiljö. Om du vill ta del av det är det bara att kontakta mig. Givetvis finns dessa även på sidan "Utbildningsmiljö".

RSS 2.0
Blogg listad på Bloggtoppen.se
Free Gavel Cursors at www.totallyfreecursors.com
Blogglista.se