Livet som paralegal

I april utsåg Juristbarometern för nionde året i rad "Årets jurist" och i år blev det juridikprofessorn Mårten Schultz som fick ta emot priset. Att det känns extra roligt för en paralegalstudent i Stockholm beror på att Mårten Schultz undervisar i juridisk svenska på paralegalutbildningen på Påhlmans Handelsinstitut i Stockholm.


Han förtjänar definitivt utmärkelsen då han känns som en frisk fläkt i den juridiska världen och han är öppen och mottaglig för förändringar. Det var Mårten som inspirerade mig till att starta den här bloggen. Han uppmanar ständigt fler personer inom den juridiska sfären att bli mer aktiva och synas mer i sociala medier. Passar som lärare gör han definitivt då han är trevlig, underhållande och pedagogisk.

Här och här kan du läsa två artiklar från "Dagens juridik" om Mårten Schultz och utmärkelsen.

Grattis Mårten!

Bland arbetsuppgifterna på åklagarkammaren finns expediering. Eftersom det är väldigt brett vad gäller vad som expedieras, tänkte jag endast ta några exempel och beskriva kortfattat hur vi gör.

När åklagaren beslutar sig för att väcka åtal skapar man en stämningsansökan (eller att vi som bereder skriver förslag på och därigenom skapar en stämningsansökan som åklagaren sedan kan justera och till sist upprätta). När den är klar (och underskriven) ska den "expas" till tingsrätten, vilket även ska diarieföras. På den kammaren som jag är på går det till på det sättet att vi mejlar stämningsansökan och förundersökningsprotokollet (samt eventuellt strafföreläggande/och bestridande/). Dessutom skickas ett underskrivet exemplar av stämningsansökan till tingsrätten med vanlig postgång. Därefter läggs akten in i ett plåtskåp som finns.

Då ärenden har avslutats (förundersökningen läggs ned, åtal underlåts, strafförelägganden har godkänts m.m.) ska akterna aktvårdas. I ärendehanteringsprogrammet klickar man på knappen för aktvård och väljer om det finns pappersakt eller inte. Man får också upp förslag på vilka handlingar som ska sparas fysiskt, vilket är handlingar från parter i ärendet. Handlingar från exempelvis polisen sparas inte i fysisk form, därför att polisen själva är tvingade att spara de dokument som de upprättar. Om det finns handlingar som ska bevaras fysiskt ska dessa få ett pappersomslag och läggas in i arkivet. Resten kastas.

Underrättelser om att till exempel åtal väcks ska skickas med vanlig postgång till berörda och även diarieföras i ärendehanteringsprogrammet.

Akter där strafförelägganden har utfärdats ska läggas in i ett plåtskåp som är speciellt avsett för utfärdade strafförelägganden. Sedan ligger de där tills de godkänns, bestrids eller tiden för betalning/svar förfaller.

När ett ärende kommer från polisen ska en administratör fördela det på en åklagare - det är vad som menas med att lotta in ärendet.

Det första man får göra är att öppna upp ärendet från den så kallade inkön (där ärenden som inte lottats in samlas) och kontrollera att alla uppgifter stämmer (personuppgifter etc.). När det gäller trafikärenden kan man ibland behöva omrubricera brott och brottsmisstankar. Då är det bra att ha lagtext framme. Dock är det inte livsviktigt att få in exakt rubricering vid inlottning - om det skulle behövas får åklagaren själv omrubricera så att det blir rätt. Men att ha en någotsånär rätt rubricering från början underlättar åklagarens arbete.

Innan man väljer att godkänna ärendet ska man välja vilken åklagare som ska få ta hand om det. För att det ska bli någorlunda jämn fördelning använder sig min praktikplats av listor där man sätter en pinne för varje nytt ärende en åklagare får. Efter att man har godkänt ärendet skapar man en akt och lägger den hos åklagaren.

Tidigare har paralegalutbildningen endast funnits i Göteborg och Stockholm, men nu tycks det vara möjligt att utbilda sig till paralegal även i Växjö och Malmö.

Detta tolkar jag definitivt som ett tecken på att yrket är efterfrågat. Är bra att utbildningen dessutom sprider sig till fler orter i landet så att fler har möjlighet att utbilda sig till paralegal.

Det är inte alla ärenden som leds av en åklagare, utan en del leds av polis (vilket görs om det rör sig om bötesmål). Dessa polisledda ärenden kan man som paralegal bereda.

Vad man först gör är att se hur den misstänktes misstanke- respektive belastningsregister ser ut. Därefter läser man förundersökningsprotokollet (eller annat utredningsmaterial), för att sedan ta ställning till vilken åtgärd som man ska vidta. Det beslutet grundar sig i hur det såg ut i personens båda register. Exempelvis, om det är åtal väckt hos en annan kammare i ett annat ärende där den misstänkte är inblandad (misstänkt även i det andra ärendet), kanske man väljer att tilläggsstämma eller att det kanske är bäst att åtalsunderlåta.

Något som är vanligt är att man skriver förslag på ett strafföreläggande (det är bara en åklagare som kan utfärda det). Det innebär att man dels skriver en gärningsbeskrivning (när, var och hur gärningen begicks), dels skriver hur mycket personen ska betala i böter. Det finns tabeller och mallar för detta. Sedan meddelar man den åklagare som man har satt upp strafföreläggandet för att det finns ett förslag på ett strafföreläggande.

Ibland är det nödvändigt att skriva en stämningsansökan (exempelvis om brottet är grovt eller om ett tidigare utfärdat strafföreläggande på något sätt inte godkänts av den misstänkte). Även här finns det mallar att gå efter. Precis som med strafföreläggande ska man sedan meddela den åklagare som man har satt upp stämningsansökan för att det finns ett förslag på stämningsansökan.

Andra gånger kan det bli fråga om andra åtgärder, till exempel åtalsunderlåtelse. Då det bara är åklagaren som kan göra detta, får man meddela denne om sitt förslag på åtgärd. Det slutliga beslutet och ansvaret ligger trots allt hos åklagaren, men det underlättar om någon annan har gått igenom ärendet och har förslag på vad som är lämpligast att göra.

Förordnanden är bara ett av många exempel på inkomna handlingar som man ska diarieföra när de kommer (andra exempel är kallelser till förhandlingar, yttranden från Frivården, bevisuppgifter från försvaret och beslagsprotokoll). Det innebär att man i ärendehanteringsprogrammets diarium registrerar vem handlingen kommit från och vad det är för en handling. Vilka åtgärder man sedan vidtar beror på vad det är för en handling och vilka rutiner varje kammare har. På min praktikplats sker det allra mesta elektroniskt, vilket betyder att endast en del av alla handlingar ska skrivas ut och läggas i akten.

När tingsrätten i ett brottmål förordnar någon advokat till offentlig försvarare, målsägandebiträde eller särskild företrädare för barn, skickar tingsrätten förordnandet för kännedom till åklagarkammaren. När ett sådant förordnande kommer in ska det registreras.

Man börjar med att öppna det aktuella ärendet i ärendehanteringsprogrammet och lägga till tingsrättens målnummer, om det inte redan är inlagt.

Därefter lägger man in den som blivit förordnad och vilken roll denne har, för att sedan koppla ihop den förordnade med någon i ärendet. Exempelvis, en offentlig försvarare ska kopplas ihop med en misstänkt och ett målsägandebiträde ska kopplas ihop med målsäganden.

Därnäst diarieför man i ärendehanteringsprogrammet att förordnandet kommit från tingsrätten. När det är klart skickar man en kopia av förordnandet till polisen (om förundersökningen pågår) för att sedan diarieföra i ärendehanteringsprogrammet att förordnandet har expedierats till polisen.

På den åklagarkammare där jag för tillfället har praktik, sker detta elektroniskt - vilket innebär att förordnanden skickas via mejl. Både från tingsrätten och till polisen. Mycket smidigt och miljövänligt förfarande.

Mitt andra praktiktillfälle är på en åklagarkammare och jag kommer under den här tiden berätta om vilka uppgifter jag som paralegal får göra.

Är du också en paralegal som är ute på praktik eller redan är ute i arbetslivet, och vill dela med dig av dina arbetsuppgifter? Hör då gärna av dig till mig på epostadress: livetsomparalegal@hotmail.se

När man ska skriva dom är det en fördel om man har fått med så mycket som möjligt av det som sades och hände under förhandlingen. Men om det skulle vara så att man inte fick med allt från förhören gör det inget eftersom man kan lyssna/se på inspelningarna efteråt genom ärendehanteringsprogrammet.

Innan man börjar skriva dom bör man ha läst/tittat på några tidigare domar (helst som behandlar liknande fall, exempelvis misshandel) och speciellt domar som domaren som man ska skriva domen för har skrivit. Alla domare skriver på olika sätt. Sedan kan man ha de tidigare domarna som utgångspunkt när man skriver.

Här är exempel på en doms-disposition:

---

Yrkanden
Precis som rubriken säger ska man här ange vad som yrkats vid förhandlingen (här är stämningsansökan med eventuella ändringar ett bra stöd). Oftast behöver man bara hänvisa till stämningsansökans (och eventuellt) skadeståndsanspråkets aktbilagenummer.

Domskäl
Skuld
Här ska man ange den tilltalades inställning till det som yrkats och sedan ska man redogöra för vad var och en av förhörspersonerna sade. Det är här som inspelningarna/anteckningarna kommer in. Därefter anges tingsrättens bedömning, det vill säga om man har ansett att åtalet varit styrkt eller ej.

Påföljd
Man börjar med att ange i hur många avsnitt den tilltalade förekommer i belastningsregisterutdraget och sedan sammanfattar man det viktigaste från belastningsregisterutdraget. Exempelvis, om den tilltalade nu är åtalad för misshandel, har denne tidigare blivit dömd för något liknande? Sedan sammanfattar man personutredningen från Kriminalvården och anger därefter om den tilltalade under förhandlingen tillade något av betydelse. Till sist anger man straffskalan för brottet/brotten och vad som ligger till grund för tingsrättens dom (varför man valde just den påföljden, om man tog hänsyn till förmildrande eller försvårande omständigheter, etc.).

Skadestånd
Först anger man den tilltalades inställning till eventuellt skadeståndsyrkande (om det inte yrkats på något skadestånd tar man givetvis inte med den här punkten). Om det yrkats på skadestånd anger man efter inställningen om yrkandet bifölls eller ogillades. Om skadeståndsyrkandet bifölls, ska man ange hur stort belopp som den tilltalade ska utge till målsäganden.

Övriga frågor
Om fängelse ingår i straffskalan ska den tilltalade betala 500 kr till brottsofferfonden och detta ska även anges i domen. Man ska även ange om staten eller den tilltalade ska betala helt ellerd elvis för den tilltalades offentliga försvarare.

Hur man överklagar
Här ska man ange till vilken instans och inom vilken tid överklagandet ska ske.

---

När man har skrivit klart domen lämnar man in den till den ansvarige domaren som läser igenom och kommer med synpunkter.

Jämfört med en huvudförhandling i brottmål är en häktningsförhandling enklare.

Precis som vid andra möten ska protokollföraren ropa på målet. När parterna har kommit in, kommer åklagaren komma fram och lämna in en häktningspromemoria. Här gäller det för protokollföraren att vara observant på att det endast är häktningspromemorian som lämnas in och inget annat.

Till skillnad från huvudförhandling i brottmål ska ingen inspelning ske under en häktningsförhandling. Därmed ska protokollföraren fokusera på att föra anteckningar och då det inte kommer finnas någon inspelning att kunna gå tillbaka till, är det viktigt att få med det viktigaste som sägs.

Efter att parterna har slutfört sin talan, ska rätten (domaren) hålla enskild övervägning. Då ska protokollföraren fylla i en lapp med rättens beslut som sedan ska lämnas till häktespersonalen efter att beslutet avkunnats i parternas  närvaro. Den här lappen ska protokollföraren skriva under.

När beslutet har avkunnats, parterna har lämnat salen och protokollföraren har ändrat på informationstavlorna samt släckt ned i salen, är det dags att skriva protokoll och aktbilagera häktningspromemorian. Det finns mallar att gå efter för hur dessa protokoll ska se ut, men viktigt att tänka på är om förhandlingen skedde inom stängda dörrar. Om så är fallet, får det som parterna sagt inte skrivas i det protokoll som man upprättar i ärendehanteringsprogrammet utan ska skrivas in på en särskild bilaga. Anledningen är att det i sådana här fall råder sekretess för vad som sagts under förhandlingen.

När protokollet (och en eventuell bilaga) är klar lämnas det in till den som var rätten (domaren) under förhandlingen, för granskning.

Eftersom ett häktningsbeslut kan överklagas när som helst är det viktigt att protokollet skrivs klart så fort som möjligt. Ett häktningsprotokoll har högsta prioritet!

I vissa godmanskapsärenden måste man förordna ett rättegångsbiträde för den person som är föremål för att få en god man. I förvaltarskapsärenden eller i ärenden där ena parten befinner sig utomlands, behöver man förordna en god man för den som är föremål för förvaltarskapet respektive den bortavarande parten.

Vad man först gör är att kontrollera så att förutsättningarna för ett förordnande är uppfyllda (bestämmelserna finns i föräldrabalken). Om de är det är nästa steg att ringa runt bland traktens advokater och höra om de är villiga att åta sig uppdraget. När man har fått tag på en advokat som är det, är det dags att skriva ett beslut om det i ärendehanteringsprogrammet under fliken "Avgörande". Detta beslut skrivs efter mallar och lämnas sedan in till den person som man i beslutet angivit som "Rätten" för granskning. När förordnandet är godkänt lämnas akten till den som ska expediera ("expa") beslutet om förordnande (i mitt fall var det receptionen).

I dag fick jag mejl från vår utbildningskoordinator som hon fått från en person som jobbar med rekryteringsfrågor hos bland annat Åklagarna i Sverige. När man klickade på länken som fanns i mejlet kom man till Åklagarmyndighetens lediga jobb-sida och där kan man se att de söker åklagaradministratörer med specialinriktning mot beredning. Som kvalifikation anger de att man ska ha gymnasiekompetens, men gärna någon form av juridisk utbildning som exempelvis paralegalutbildningen.

Det känns hoppfullt att paralegalutbildningen används som en kvalifikation arbetsgivaren gärna vill att man ska ha. Det innebär att vi är efterfrågade.

Det finns olika kategorier av mål på en domstol. När det gäller ärenden har jag hittills fått gå igenom och kontrollera några godmanskaps- och förvaltarärenden,  adoptionsärende samt anordnande av bodelningsman. Nu tänkte jag redogöra lite kort för vad det innebär att gå igenom nyinkommet ärende.

Första frågan som man förmodligen ställer sig är var någonstans som man ska börja? Lyckligtvis finns det så kallade kontrollistor som man kan få tillgång till via Domstolsverkets intranät och med hjälp av dem kan man se om allt är korrekt med ansökan. Är exempelvis den sökande rätt person att göra det? Om ärendetypen är belagd med en ansökningsavgift, har den i sådana fall betalts? Punkt för punkt går man igenom ansökan och kontrollerar.

Om ansökan på något vis inte är komplett (exempelvis om ett läkarintyg saknas och att ett sådant måste finnas enligt kontrollistan) måste åtgärder vidtas för att få ansökan komplett. Ibland räcker det att ringa till personen det gäller och informera muntligt om bristerna medan det andra gånger krävs att skicka ett föreläggande. Åtgärden ska sedan skrivas in i ärendehanteringsprogrammet. Ifall ett föreläggande ska skickas, ska detta skrivas in på åtgärdsbladet i akten och sedan lämnas akten till (i vårt fall) receptionen.

Ifall ansökan däremot är komplett, ska i bl.a. godmanskapsärenden, yttrande inhämtas från överförmyndaren (ÖFM) och eventuellt släktingar (beror på situationen). Hur länge ÖFM har på sig att yttra sig beror på om det finns förslag på en god man eller inte. Därefter (om det inte behövs yttrande eller när det har inkommit) är det dags att skriva beslut, som skrivs efter mallar.