Övningsmiljö i domstolarnas ärendehanteringsprogram

Att börja arbeta med ett nytt system eller program kan kännas krångligt till en början. Därför kan det kännas tryggt om man då får möjlighet att kunna öva utan att behöva vara orolig för konsekvenser. Denna möjlighet erbjuder både Domstolsverket och Åklagarmyndigheten genom en så kallad övningsmiljö för Vera (domstolarnas ärendehanteringsprogram) och Cåbra (åklagarnas ärendehanteringsprogram).
 
Veras övningsmiljö finner man antingen genom länken:
 
http://doris.dom.se/templates/DV_InfoPage.aspx?id=51823
 
eller genom att gå till ”Målhantering” som finns i den grå menyraden på Doris och därefter välja ”Vera”, ”Utbildning” och ”Utbildningsmiljö” som finns i menyn till vänster.
 
I övningsmiljön är man inloggad med ett fiktivt användarkonto och tillhör en fiktiv domstol eller liknande. Inget som man gör i den här miljön sätter några spår i det verkliga ärendehanteringsprogrammet. Det är med andra ord fritt fram att upptäcka funktioner i Vera då det är fullkomligt riskfritt att göra fel.
 
Jag själv uppskattade denna möjlighet när jag själv skulle lära mig hur Cåbra fungerade. För den intresserade har jag beskrivningar och inloggningsuppgifter till Veras övningsmiljö. Om du vill ta del av det är det bara att kontakta mig. Givetvis finns dessa även på sidan "Utbildningsmiljö".

Särskilt prov i samband med antagningsprocessen

Jag nämnde i inlägget ”Utbildningen i korthet” att i samband med antagningen till paralegalutbildningen (i alla fall på Påhlmans i Stockholm) får man göra ett särskilt prov.

Detta särskilda prov testar någon eller några av de grundläggande behörighetskrav som man ska uppnå för att bli antagen. Hur det provet ser ut varierar från år till år. När jag sökte till utbildningen blev vi testade på svensk läsförståelse (ganska lik högskoleprovsdelen ”läsförståelse av svensk text”).

Man får en kallelse när det är dags att göra det här provet, och i kallelsen får man veta var och när provet ska göras. När provet är rättat omvandlas ens resultat till poäng som räknas ihop med poängen från betygen och arbetslivserfarenheten.

Årets jurist 2012

I april utsåg Juristbarometern för nionde året i rad "Årets jurist" och i år blev det juridikprofessorn Mårten Schultz som fick ta emot priset. Att det känns extra roligt för en paralegalstudent i Stockholm beror på att Mårten Schultz undervisar i juridisk svenska på paralegalutbildningen på Påhlmans Handelsinstitut i Stockholm.


Bilden och artikeln hittar du här.

Han förtjänar definitivt utmärkelsen då han känns som en frisk fläkt i den juridiska världen och han är öppen och mottaglig för förändringar. Det var Mårten som inspirerade mig till att starta den här bloggen. Han uppmanar ständigt fler personer inom den juridiska sfären att bli mer aktiva och synas mer i sociala medier. Passar som lärare gör han definitivt då han är trevlig, underhållande och pedagogisk.

Här och här kan du läsa två artiklar från "Dagens juridik" om Mårten Schultz och utmärkelsen.

Grattis Mårten!

Paralegalutbildningen på fler orter

Tidigare har paralegalutbildningen endast funnits i Göteborg och Stockholm, men nu tycks det vara möjligt att utbilda sig till paralegal även i Växjö och Malmö.

Detta tolkar jag definitivt som ett tecken på att yrket är efterfrågat. Är bra att utbildningen dessutom sprider sig till fler orter i landet så att fler har möjlighet att utbilda sig till paralegal.

Förkunskaper i engelska

Tidigare berättade jag om hur upplägget för engelskan på paralegalutbildningen i Stockholm ser ut - att vi under tredje terminen studerar grundläggande engelska för att under fjärde terminen dyka ned i den juridiska engelskan. Vi får under tredje terminen möjlighet att vid flera tillfällen träna oss i både tal och skrift. Dessutom får vi lära oss företagsrelaterade ord och uttryck.

Vilka (för)kunskaper krävs för att klara av det engelska blocket? Bortsett från att man ska ha studerat Engelska B (alternativt att man har gjort ett kunskapstest) är det till ens fördel om man känner sig trygg i engelskans grammatik, så att man utan större svårigheter kan uttrycka sig i tal och skrift. Under vår fjärde termin ska vi bland annat kunna skriva ett professionellt brev och en PM-uppgift på engelska.

En bra bok för att ha koll på grammatiken är Raymond Murphys "English Grammar in Use" (ISBN-nummer: 9780521537629). Den är pedagogiskt upplagd genom att man först får en förklaring till varför det ska vara på ett visst sätt och på nästa sida får man möjlighet att testa sig själv i lika övningar. Jag själv som känner mig osäker i det engelska språket tycker att den här boken är till stor hjälp och rekommenderar därför den varmt till andra.

Om man är nyfiken på hur bokens innehåll och upplägg ser ut, kan man kika in på den här sidan. Här finns både den teoretiska delen (förklaringarna) och den praktiska (övningar), och fördelen med övningarna på sidan är att man med en gång får veta om ens svarsalternativ är rätt eller fel.

Juridik - civilrätt, straffrätt, processrätt

De som påbörjade sin första termin på paralegalutbildningen på Påhlmans Handelsinstitut i Stockholm hade en bok på sin litteraturlista som är relativt ny. Den heter "Juridik - civilrätt, straffrätt, processrätt" (ISBN-nummer: 9789152303887) och täcker de områden som titeln nämner: civilrätt, straffrätt och processrätt. En av författarna är en av lärarna på Påhlmans Handelsinstitut.

Efter en hastig titt i boken fick jag uppfattningen att den är uppbyggd på ett välstrukturerat sätt och verkar en aning lättare att ta till sig än Agell & Malmströms "Civilrätt". Har dock själv inte haft möjlighet att granska den noggrannare.

Ingår den här boken i din kurslitteratur? Vad tycker du i så fall om den? Hör gärna av dig till mig, antingen genom kommentarer eller till epostadress: livetsomparalegal@hotmail.se

Engelskans upplägg

Under mina två sista terminer på utbildningen kommer jag bland annat ha engelska på schemat. Fast den här terminen kommer det inte röra sig om juridisk engelska, utan nu gäller grundläggande engelska. Tanken är att vi ska komma in i det engelska flytet och ta till oss det som vi kommer behöva till den juridiska engelskan som startar nästa termin.

Något negativt att säga om upplägget har jag inte, utan tvärtom. Med tanke på de varierande åldrarna är det många som inte har studerat engelska på många år och om man inte håller liv i sina språkkunskaper börjar de rosta. Därför ger jag tummen upp till Påhlmans Handelsinstitut för deras upplägg.

Skriva avtal och avtalsförhandla

Under utbildningen (i alla fall på Påhlmans Handelsinstitut i Stockholm) får man lära sig att skriva avtal och även att förhandla fram ett avtal.

Vi blev indelade i sex grupper i avtalsövningen. Hälften (det vill säga tre grupper) skulle agera ett rockband som skulle ut på turné och den andra hälften fick rollen som den musikarrangör som gruppen anlitade och tillsammans skulle ett avtal för turnén skapas. Fast först fick alla grupper var för sig arbeta fram ett eget avtal för hur man ville att turnén skulle regleras. Sedan skulle en rockbandsgrupp och en musikarrangörsgrupp tillsammans förhandla fram ett slutligt avtal med utgångspunkt från gruppernas egna avtal. Med andra ord blev det tre avtalsförhandlingsgrupper.

Några saker som kan vara värda att tänka på när man ska skriva ett avtal (oavsett vad det gäller):
  • Vilka är avtalsparter? Vem ska omfattas av avtalet?
  • Vad för sorts avtal rör det sig om? Köpavtal? Samarbetsavtal? etc.
  • Vad ska omfattas av avtalet?
  • Vilka risker finns? Vilka problem kan tänkas uppstå i framtiden? Hur ska dessa lösas?
  • Skriv inte tillkrånglat! Försök att undvika högtravande ord. Enkelhet är att föredra.
  • Försök att ta med så mycket som möjligt, även om man själv tycker att en viss punkt eller ett visst förhållande är en självklarhet. Vid oenighet är det till hjälp att veta vad som faktiskt var avtalat och man kan på så sätt undvika en tvist.
  • Läs gärna flera olika avtal innan ett eget avtal ska skrivas. På så sätt har man fått en känsla för hur det kan se ut och vad som kan vara bra att reglera i det egna avtalet.

När man ska förhandla fram ett avtal kan det vara bra att ha gjort en prioriteringsista innan. Finns det någon/några avtalspunkt(er) som är viktig(a) och som man absolut vill ha med? Finns det andra som inte är lika viktiga och som man kan ge efter på? Listan ska man av taktiska skäl inte visa för den andra parten.

Avtalsförhandling handlar inte om att vinna eller förlora. Jag vill hellre påstå att det är en fråga om förmågan att kompromissa. Om man vid en förhandling är alltför hård och obeveklig kan man riskera att den andra parten drar sig ur och hittar någon annan att förhandla med. Tänk istället på att försöka få till ett så bra avtal som möjligt genom att lyssna på vad den andra har att säga och att försöka mötas på halva vägen vid oenighet. Att ge efter en smula och kompromissa är inte att förlora. Faktiskt kan det vara så att ett bättre resultat uppstår istället.


Tycker du att jag har missat något som kan vara bra att tänka på vid avtalsskrivning/-förhandling? Säg då till så lägger jag till det.

Vår kompetens

På utbildningen (i alla fall på Påhlmans Handelsinstitut i Stockholm) får man under de två första terminerna, det vill säga under första halvan av utbildningen, läsa de olika juridiska delarna. Efter först den första terminen och sedan efter den andra, tenterar man av de juridiska delarna som man läst under respektive termin. Vi fördjupar oss inte riktigt så som man gör på juristprogrammet men den juridik som vi läser motsvarar JIKEN, JÖKEN eller andra juridiska introduktions- och översiktskurser. Den juridik vi läser motsvarar juristprogrammets första termin. Med andra ord får vi som utbildar oss till paralegals en god juridisk grund att stå på och är mer kvalificerade än en vanlig sekreterare eller assistent.

För att förtydliga är det dessa juridiska områden som ingår i vår utbildning:
  • Rättsordningens grunddrag och källor
  • Personrätt
  • Allmän avtalsrätt
  • Köprätt
  • Konsumenträtt
  • Marknadsrätt
  • Immaterialrätt
  • Fordringsrätt
  • Fastighetsrätt
  • Associationsrätt
  • Skadestånds- och försäkringsrätt
  • Familj- och successionsrätt
  • Straffrätt
  • Straff- och civilprocessrätt
  • Konkurs- och obeståndsrätt
  • Sakrätt
  • Allmän förvaltningsrätt
  • Offentlig upphandling
  • Skatterätt
  • Europarätt

Sammanlagt studerar vi 130 yhp juridik, som förläggs huvudsakligen med 65 yhp på vardera termin ett och två.

Utöver juridisken har vi även under våra två första terminer fått studera
  • Juridisk svenska - 23 yhp
  • Kommunikation och retorik - 10 yhp
  • Projektledning - 10 yhp
  • Informationsteknik (~ datorkunskap) - 25 yhp

Det som återstår för oss att studera under våra två sista terminer är
  • Juridisk svenska - 7 yhp
  • LiA/Lärande i Arbete (praktik)  - 60+60 yhp
  • Legal English - 25 yhp
  • Ekonomi - 25 yhp
  • Examensarbete - 25 yhp

Källa: "Kursplan Paralegal" från Påhlmans Handelsinstitut i Stockholm.

Rättegångs-/rollspel

Under utbildningens gång förekommer det några rättegångsspel som de studerande deltar i. I dessa spel är det tänkt att man ska få möjlighet att praktisera sina kunskaper inom de olika juridiska områden som man studerat. Under mina två första terminer har vi haft ett straffrättsligt rättegångsspel, en eller två på fastighetsrättens område samt två bodelningsspel.

Exempelvis, i det straffrättsliga spelet fick vissa anta rollerna som åklagare, målsägande, målsägarbiträde, tilltalad, försvarsadvokat för den tilltalade, domare, nämndemän, vittnen samt journalister. Den/de som spelade åklagare fick upprätta en stämningsansökan som lämnades ut till de övriga. Även i de övriga spelen fick vi studerande upprätta lämpliga juridiska dokument.

Något mycket positivt med dessa spel var att vi fick känna på hur en riktig förhandling går till och detta försträktes genom att vi följde den ordning som gäller för respektive förhandling. Fast mest värdefullt var att vi fick lära oss och även testa på att upprätta juridiska dokument, vilket är en dyrbar erfarenhet till vårt framtida yrkesliv.

Kan också tillägga att det inte bara var allvar hela tiden. Framför allt inte under det straffrättsliga spelet, eftersom rollerna för vittnena redan var skrivna, så det förekom en hel del skratt också.

Ålder och bakgrund

Det var någon som i ett mejl frågade om de studerandes ålder och bakgrund på paralegalutbildningen och om det är bättre att vara äldre och mer erfaren för att dels passa in, dels kunna tillgodogöra sig utbildningen på bästa sätt.

Jag börjar med åldern. Det är svårt att peka ut en viss åldersgrupp som söker till utbildningen eftersom det varierar. I min "klass" (P5 - eftersom vi är femte årskullen) är den yngsta född 1990 och den äldsta är född 1962. Fast de flesta är 70- och 80-talister. Men som sagt kan detta variera från år till år.

Vad gäller de studerandes bakgrund hade nästan alla arbetat något eller några år innan de började på utbildningen. Vi var således ytterst få i princip kommit nyligen från gymnasiet och inte arbetat tidigare.

Det där med att passa in på utbildningen är jag övertygad om beror på vilka studiekamrater som man har. För att ta ett exempel är jag själv född 1989, men kommer väldigt bra överens med den som är född 1962, medan jag har svårare för andra som är närmare mig åldersmässigt. Juridiken är heller inget som är direkt åldersbaserad. Det gäller bara att man ska ha tålamod till att kunna ta till sig den. Även när det gäller hur man bäst tillgodogör sig utbildningen, tror jag att det varierar från person till person. Det beror på vilket intresse av utbildningen som man har och hur stark viljan är att klara av utbildningen. Någon nackdel att söka till utbildningen om man är ung ser jag inte. Tvärtom. Ju yngre man är, desto lättare har man för att lära sig nya saker. I det avseendet har man en konkurrensfördel.

Med detta uppmuntrar jag alla som är intresserade av paralegalyrket eller juridik i allmänhet att söka till utbildningen - båda unga och äldre. Bara man har viljan kan man klara av det allra mesta.

Förkunskaper

Jag fick en fråga per mejl där en person undrade hur krävande utbildningen är och precis som personen i fråga också påpekade är det en ganska subjektiv uppfattning. Jag tänkte ändå i det här inlägget försöka redogöra för hur jag uppfattar det.

Några juridiska förkunskaper när man ska utbilda sig till paralegal är inget krav. Man behöver således aldrig ha kommit i kontakt med någon juridisk utbildning eller liknande innan man påbörjar utbildningen.

Fast juridiken kan vara ganska snårig och i början kan det kännas lite som att befinna sig i en uppförsbacke då man har en mängd olika begrepp att lära sig. Dessutom ligger språket på en ganska hög nivå, vilket kan bidra till att göra det hela ännu mer svårsmält.

När jag själv kom i kontakt med juridiken första gången kändes det tämligen förvirrande och jag uppfattade att många på utbildningen tyckte likadant. Därför var det till min fördel att ha läst juridik innan paralegalutbildningen.

Nu är min andra termin snart slut och så här långt har det gått lite upp och ned. En del dagar har vi väldigt mycket att göra och plugga in, medan man andra dagar inte har haft så mycket att göra. Allt beror på schemaläggning och hur man själv lägger upp sina studier. Mitt tips är att planera så mycket det går! Vilka sidor ska man ha läst till ett visst datum etc. Då går studerandet lite smidigare och man minskar risken för att ha all kurslitteratur oläst dagarna innan tentorna.

Om man inte har läst juridik tidigare och kanske inte har möjlighet till det innan paralegalutbildningen, har jag några tips på böcker som kan vara en hjälp på vägen till att börja förstå den svenska juridiken (vissa av böckerna har jag haft använding för på paralegalutbildningen).


Titel: J2000 Rättskunskap & Privatjuridik
Författare: Jan-Olof Andersson, Cege Ekström, Åsa Toll
Förlag: Liber

Titel: Rättskunskap - juridik i vardagen
Författare: Ralf Marek
Förlag: Bonnier utbildning

Titel: Civilrätt
Författare: Agell & Malmström
Förlag: Liber
Upplaga: 21

Titel: Introduktion till straffrätten
Författare: Suzanne Wennberg
Förlag: Norstedts juridik
Upplaga: 8

Titel: Finna rätt
Författare: Ulf Bernitz, Lars Heuman, Madeleine Leijonhufvud, Peter Seipel, Wiweka Warnling-Nerep, Hans-Heinrich Vogel
Förlag: Norstedts juridik
Upplaga: 11

Titel: Avtal - Lärobok i allmän avtalsrätt
Författare: Axel Adlercreutz, Bernard Johann Mulder
Förlag: Norstedts juridik
Upplaga: 12

Nu kan det givetvis ha kommit senare upplagor än de som jag har nämnt ovan. Ifall du känner till andra bra juridiska introduktionsböcker, är du hjärtligt välkommen med dina tips.

Rättsfallskoncentrat

Att få lära sig att skriva rättsfallskoncentrat under utbildningen är något som man får räkna med. Inför första gången finns säkert en del frågetecken, som troligtvis blir färre efter varje gång.

Vad är ett rättsfallskoncentrat? Man kan säga att det är ett dokument där man snabbt och lätt ska kunna ta del av det mest väsentliga av ett domslut utan att behöva läsa hela rättsfallet. Den som skriver koncentratet behöver oftast inte läsa underrätternas domskäl och domslut. Man kan koncentrera sig på Högsta domstolens (HD) avgörande. Exempel på rättfallskoncentrat kan du finna här.

Ett rättsfallskoncentrat brukar/kan bestå av följande delar;

  • Bakgrund/fakta
  • Rättsfråga
  • (Yrkanden och grunder) Denna del behöver inte alltid finnas med.
  • HD:s domskäl och lösning
  • Egen kommentar


Bakgrund/fakta
Här ska du med bara några få meningar tala om vad som hänt.
T.ex. "Ett kommunalt familjedaghem var under tolv dagar stängt på grund av strejk. En mamma tvingades därför stanna hemma med sitt barn och betalade då inte hela den kommunala avgiften som togs ut för att tillhandahålla barnomsorgen."

Rättsfråga
Här ska den fråga som HD utreder formuleras.
T.ex. "Fråga huruvida offentligrättsliga inslag i ett avtalsförhållande kan överväga principen om betalning enbart för erhållen prestation."

(Yrkanden och grunder)
Här beskrivs kort vad parterna yrkar och vilka grunder de har att stödja sig på.

HD:s domskäl och lösning
I den här delen ska du redogöra för vad HD kom fram till och HD:s motivering till det. Notera dock att man bara ska ta med det som är relevant för rättsfrågan.

Egen kommentar
Här får du själv kommentera rättsfallet.


 

Annat att tänka på när du skriver är att vara konsekvent. Exempelvis ska du skriva antingen Högsta domstolen eller HD genomgående i texten. Inte både och!

LiA

Under två perioder (tolv veckor per period, i alla fall om man läser på Påhlmans Handelsinstitut i Stockholm) får man komma ut på praktik för att få testa på arbetslivet för en paralegal. Denna praktik kallas för LiA (= Lärande i Arbete).

I första hand ska man själv anskaffa praktikplatser utifrån sina egna önskemål och kontakter. Om man läser på Påhlmans Handelsinstitut är det dock Påhlmans som har det slutliga ansvaret för att alla erbjuds en LiA-plats och det säkerställs genom Påhlmans omfattande kontaktnät.

Vad finns det då att tänka på när det gäller att skaffa praktikplats?


Var kan man söka LiA-plats?
Överallt där det finns en juridisk avdelning/enhet. Med andra ord behöver man inte nödvändigtvis söka sig till advokatbyråer eller domstolar om man inte vill det. Många myndigheter och större företag brukar ha en juridisk avdelning. Det gäller att tänka efter vad man själv vill syssla med och utifrån det höra om det finns möjlighet att kunna vara på den platsen.

Hur ska ens "ansökan" se ut?
Det beror på hur ditt kontaktnät ser ut. Om du har kontakter som kan ordna en praktikplats åt dig, behöver du säkert inte tänka särskilt mycket på utformningen av din ansökan. Annars ska den se ut som när du söker ett jobb. Du skriver ett personligt brev och bifogar din meritförteckning (CV). Men som sagt, det beror på hur ditt kontaktnät ser ut.

Sök i god tid!
Att söka en praktikplats kan ta tid, vilket innebär att man inte ska räkna med att få svar redan dagen efter. Se därför till att söka i god tid. När vi fick information om LiA-perioderna fick vi veta att en tidigare paralegal-studerande fått klartecken från sin praktikplats dagen innan det var dags för praktiken. Om du inte har fått svar inom rimlig tid kan du gärna följa upp din ansökan genom att höra av dig till dem. Dels får du veta hur det ligger till, dels får de veta att du verkligen är intresserad av att få vara hos dem.

Ge inte upp!
Eftersom yrket är relativt nytt i Sverige är det många potentiella arbetsgivare som är skeptiska till att ha en paralegal. Därför är risken stor att många kommer tacka nej då du söker. Om man får ett antal nej kan det kännas hopplöst till slut, men det gäller att ha is i magen. Finns det annat juridiskt som du skulle kunna tänka dig att arbeta med? Hur långt är du beredd att pendla? Har du möjlighet att slipa lite på din ansökan så att den kan övertyga arbetsgivaren att denne behöver just dig?

Tänk på språket!
Tänk i första hand på att anpassa ditt språk efter den tilltänkta arbetsplatsen. Men något annat som också är viktigt är att se till att det inte finns några stavfel i din ansökan. Det ska det givetvis inte finnas när man söker jobb i allmänhet, men jurister är extra petiga när det gäller språket.

Skicka till en i taget!
Om du väljer att mejla din ansökan till de olika företagen, se då till att mejla en i taget och inte skriva in alla i mottagarfältet. Att t.ex. skriva att man "gärna vill vara hos just er" eller liknande och samtidigt ha skickat samma mejl till flera företag på en gång, ger inget bra intryck. Det blir enklare och går fortare för dig, men du får garanterat ingen praktikplats. En mottagare per ansökan och mejl är det som gäller.

Ingen konstig mejladress!

Om du skickar din ansökan per mejl, bör du se till att inte ha någon konstig mejladress, som t.ex. "sexylady@ ...". Att föredra är "förnamn.efternamn@ ..." eller liknande.

Intervju
Du kommer säkert bli kallad på intervju och risken finns att en del av dina studiekamrater också har sökt till samma ställe och blivit kallade på intervju. Vad man ska tänka på när det gäller intervjun är att först och främst klä sig enligt den klädkod som gäller för företaget. På exempelvis advokatbyråer är det kavaj, dräkt etc. som gäller. Att anpassa sig efter arbetsplatsen ger ett bra första intryck. Därefter ska du tala om vad du kan tillföra arbetsplatsen. Vad är det som gör att just du är en tillgång och att de ska välja just dig? Om du kan visa eller tala om det för dem, har du en stor konkurrenskraftig fördel.

Utbildningen i korthet

Paralegal-utbildningen är en tvåårig YH-utbildning på heltid, som ska svara mot ett verkligt behov i arbetslivet. Med andra ord finns utbildningen tillgänglig så länge det finns ett behov på arbetsmarknaden. Därför deltar arbetslivet både i utformningen av utbildningen och genom att ställa sina arbetsplatser till förfogande under delar av utbildningen.

Utbildningen är studiemedelsberättigad, även under de delar som är arbetsplatsförlagda. Studiemedel kan sökas hos CSN.

De kurser som man läser under utbildningen är
  • Juridik
  • Ekonomi
  • Legal English
  • Informationsteknik/IT-verktyg
  • Juridisk svenska
  • Kommunikation
  • Projektledning
  • LiA-period 1 (praktik)
  • LiA-period 2 (praktik)
  • Examensarbete
För närvarande måste man ha grundläggande behörighet till högskolestudier eller genom annan verksamhet ha tillgodogjort sig motsvarande kunskaper för att kunna söka till utbildningen. Utöver det krävs godkända betyg i Svenska kurs B, Matematik kurs A, Engelska kurs B, Samhällskunskap kurs A samt Datorkunskap eller motsvarande kunskaper.

Ifall man ämnar söka till utbildningen på Påhlmans Handelsinstitut, men saknar gymnasiebetyg enligt ovan, kan man validera sina kunskaper via kostnadsfria kunskapstest, som man i så fall gör på Påhlmans Handelsinstitut.

Urvalen av ansökningarna sker efter betyg och/eller tidigare utbildningar, arbetslivserfarenhet samt särskilt prov.

Ett visst antal lärarledda lektioner sker varje vecka. Övrig tid anses vara självstudier. Lärarna på Påhlmans Handelsinstitut är yrkesverksamma inom sina områden (t.ex. arbetar som advokater).

Efter avslutad utbildning får man både diplom och betyg.


Källa: Utbildningsinformation utgiven av Påhlmans Handelsinstitut samt utbildningsinformation utgiven av Yrkeshögskolan Göteborg.

RSS 2.0
Free Gavel Cursors at www.totallyfreecursors.com
Blogglista.se